Frukttallrik - samt om blötläggning av frön och nötter
VIKTEN AV ATT BLÖTLÄGGA SÄD OCH NÖTTER
Varför ska man besvära sig med att blötlägga nötter, frön och säd innan man tillagar eller äter dem? Verkar inte det vara onödigt extraarbete? Om det vore så viktigt så borde det ju stå på förpackningarna. Ja, det borde det verkligen göra… för det ÄR viktigt!
Låt mig börja med att förklara vad det är vi försöker bli av med genom blötläggning; nämligen fytinsyra. Skalet på säd, nötter, frön och växter innehåller fytinsyra och enzymblockerare s.k antinutrienter, vilket är ett briljant försvarssystem som naturen konstruerat för att hindra växten från att bli konsumerad, innan den hunnit växa upp och föröka sig. Det är till för att bevara fröets/plantans DNA tills det är dags, helt enkelt!
Fytin agerar som en barriär som hindrar den som konsumerar fröet från att ta upp näringen i det. Fytin binder till mineraler, framförallt till kalcium, magnesium, koppar, zink och järn i mag-/tarmkanalen och förhindrar upptaget av dessa. Det är naturligtvis inte bra. Mineraler är livsviktiga och behövs för att bibehålla den viktiga syra-/basbalansen. När blodet blir för surt så använder kroppen mineraler ifrån benstomment, vilket på sikt kan leda till benskörhet och mineralbrist. När folk får reda på att jag äter makrobiotiskt där säd utgör en stor del så är det många som höjer på ögonbrynen, kanske pga. LCHF-trenden? Det är helt riktigt att säd och nötter är olämpligt som föda om det inte prepareras korrekt. Att snabbtillaga säd är en relativt ny trend som saboterar sädens välgörande egenskaper och istället bidrar till mineralbrist och matsmältningsproblem.
Våra förfäder visst bättre! I Japan användes i princip bara fermenterade (jästa) sojaprodukter såsom miso, tempeh, nato, tamari och shoyu tills relativt nyligen. I Indien fermenterade man ris och linser innan man tillagade dosas. I Etiopien fermenterade man teff innan man gjorde det pannkaksliknande surdegsbrödet som kallas för injere. I Mexiko fermenterade man majsen innan man gjorde pazol och i Europa så blötlade man säd många dagar i vatten eller sur mjölk innan man gjorde gröt. Detta bröt ner fytinsyran och antinutrienterna och gjorde det mer lättsmält samt tillverkade B och E vitamin och bevarade mineralerna intakta och tillgängliga för absorbtion i mag-/tarm kanalen. Bönor, linser, nötter, säd och grönsaker är enligt min mening optimal kost, men den måste behandlas på korrekt sätt! De flesta av oss skulle inte hoppa över att steka hamburgaren bara för att det tar lite tid… Det finns ingen quick fix! Vill man äta bra, näringsrik mat så får man ta sig tid och besvär att förbereda den – i alla fall när det gäller ovan nämnda livsmedel. Men det finns fler fördelar med att blötlägga; man ökar sädets proteininnehåll rejält, vilket är positivt för bl.a. veganer och vegetarianer. När man blötlägger säd så tror säden att det är dags för groddning och därmed aktiveras proteinfrämjande enzymer, vilket ökar sädets proteininnehåll med nästan 50%.
Hur gör man då? Säd bör blötläggas i 12 till 24 timmar (jag tycker att ett dygn är att föredra) i ljummet vatten med en skvätt citron eller ofermenterad äppelcidervinäger i. Sen häller man bort blötläggningsvattnet, sköljer ett par gånger och kokar (oftast behövs mindre vatten efter blötläggningen än vad som anges på förpackningen!). Nötter bör blötläggas i vatten med havssalt eller himalayasalt och sen torkas i ugnen. Viktigt är att nötterna är ordentligt torra för att undvika mögelsporer. Själv får jag ont i magen av att t.ex. äta råris eller nötter som inte är blötlagda och det är ju inte så konstigt om de innehåller ämnen som motarbetar mina egna matsmältningsenzymer, eller hur?
NÖT- FRÖ OCH POLLENALLERGI
Nötter kan irritera dina slemhinnor och orsaka allergiska reaktioner av olika anledningar, eftersom det innehåller lektiner (proteiner som binder två kolhydrater) som dunstar vid upphettning, men finns naturlig i den råa nöten.
Utöver det så innehåller konventionellt odlade nötter bekämpningsmedel, med de som är ekologiska oftast kan innehålla mögeltoxiner. Dessa toxiner kan bidra till allergiska reaktioner.
I alla frön, kärnor och nötter finns ett naturligt gift, som säkrar deras fortplanting i jorden, så att de inte förstörs. Det är också med anledning av det, som de har hårda skal och att de inte äts av merparten av våra djur. Toxinerna finns där även för att de inte skall ätas upp.
För att undvika mögeltoxiner och lektiner, så kan du blötlägga nötter eller frön över natten i kallt vatten. Häll av på morgonkvisten, skölj noga och rosta lätt i panna med lite havssalt. I vattnet släpper både lektiner och mögel, vilket gör dem mindre irriterande för våra slemhinnor. Var alltså noga med att hälla vattnet.
Havssaltet ökar hållbarheten en aning, men tänk på att alla nötter och frön lätt kan oxidera och förstöras (bli härskna). Ät nötterna direkt eller inom en vecka från att du har öppnat din nötpåse och/eller köp nötter med skal.
Varför grodda och blötlägga?
När man blötlägger frön och nötter så underlättar vi för kroppen att ta upp allt det goda som finns i dem. Dessutom blir de mer lättsmällta. Om man äter frön och nötter som inte blötlagts så ska man tänka på att dricka vatten till. Man kan även blötlägga torkad frukt. Det är ett utmärkt sätt att minska på fruktsockret som då hamnar i blötläggningsvattnet.
Så blötlägger du:
Vid blötläggning av frön och nötter så räkna mer tre gånger så mycket vatten. Blötlägges i ca åtta timmar/över natten. Torkad frukt blötlägges i 12-24 timmar.
Anledningen till att man groddar är för att groddar är så otroligt näringsrika och fulla av livsgivande energi! Men orkar man inte grodda själv så är det helt okej att köpa färdiga.
Så groddar du:
Börja med att blötlägga det som ska groddas i ca åtta timmar. Placera i en burk (finns speciella groddlådor att köpa, rekommenderas) och se till att överskotts vatten kan rinna undan. Lägg på ett lock och placera burken i ett skåp eftersom det gror bäst i mörker. Groddarna ska sköljas minst en gång om dagen. Groddarna är klara efter 2-5 dagar, utom quinoa som groddas på 1-2 dagar. Groddarna håller sig fräsha 2-4 dagar i kylskåp
Vad kan man grodda?
Alfalfafrön, quinoa, mungobönor, adzukibönor, gröna linser, bovete, belugalinser, bockhornsklöver, senapsfrö etc, är exempel på sånt som går att grodda. Men de flesta frön, nötter och baljväxter funkar nog, man får helt enkelt prova sig fram!
Granatäppelkärnor - bra för karlar och prostatan!
Granatäpple är en riktigt nyttig frukt
Granatäpplen har odlats länge i Centralasien, Georgien Armenien och runt Medelhavet. Frukten äts sällan som den är p.g.a. av det hårda skalet och de många skiljeväggarna. Fruktkött finns på de många små kärnor och kan pressas eller skrapas ur frukten.
Laga mat med granatäpple
Oftast gör man juice av granatäpplen. Det syrliga fruktköttet kan också användas i sallader och desserter. I Mellanöster används granatäpplen också i kött- och fisksåser. Smaken kan gå från söt till kraftigt sur men är oftast svagt syrlig.
Att fruktköttet och juicen är rosa gör att den används för färgsättning. Grenadin som färgsätter drinkar tillverkas traditionellt av just granatäpplen.
Att skala granatäpplen
Granatäpplen kan också snittas upp längst frukten och vändas ut och in vilket gör det enkelt att få loss kärnorna eller göra juice.
Granatäpplen kanske saktar ner prostatacancer
Forskare vid University of California i Los Angeles genomförde en studie på 50 män som genomgått antingen operation eller strålning mot prostatacancer, men fått en ökning av PSA i blodet efter behandlingen, vilket tyder på att cancern kommit tillbaka. Vid både prostatacancer, och också ofarlig godartad prostataförstoring, ökar PSA i blodet förhöjt.
Bra mot prostatacancer
Forskarna tittade på något som kallas dubblingstiden. Dubblingstiden är den tid som det tar för PSA-värdet att fördubblas i blodet. Dubblingstiden anses ge en indikation på hur prostatacancern utvecklas. Patienter med kort dubblingstid löper ökad risk att avlida av prostatacancern.
Granatäppeljuice ökade dubblingstiden
Den genomsnittliga dubblingstiden antas vara 15 månader. Genom att ge försökspersonerna juice från granatäpplen ökade dubblingstiden till 54 månader:
- Det är en stor skillnad. Jag var överraskad när jag såg en sådan förbättring i PSA-värdena. Vi kan ge äldre män mellan 65 och 70 som har behandlats för prostatacancer juice från granatäpplen och det kan bli möjligt för dem att överleva sin risk för att dö av sin cancer. Vi hoppas att vi kan hindra eller försena behovet av annan behandling som hormoner och cellgifter vilka båda ger skadliga biverkningar, förklarar Dr. Allan Pantuck som är associerad professor i urologi vid University of California, Los angeles och forskare vid Jonsson Cancer Center och huvudförfattare för forskningsartikeln i ett förberett uttalande.
- Detta är inte ett botemedel, men vi kanske kan förändra det sätt som prostacancern växer på. Vi känner ännu inte till den specifika faktorn bakom denna respons, men det blir nästa mål i vår forskning. Vi vill reda ut vilken väg för cellsignaler som kanske påverkas, och vad som gör att PSA-värdet stabiliseras, förklarar Pantuck.
Studien publicerades i Clinical Cancer Research.
Antioxidanter i granatäpple
Granatäpple innehåller rikligt av antioxiderande polyfenoler. Där finns särskilt en typ av tanniner kallad punicalaginer som anses stå för en stor del av den antioxiderande effekten som granatäpplen har. Från punicalaginerna bildas i alla fall delvis den något mer välkända antioxidanten ellaginsyra.
Andra antioxidanter i granatäpplen inkluderar karotener, C-vitamin, gallokatekin och antocyaniner. Det är antocyaninerna som ger granatäpplen den rosa färgen. Den antioxidativa kapaciteten, ORAC, för juice är 10 500 per 100 g vilket är tämligen högt och ungefär jämförligt med blåbär, grönt te, tranbär m.fl.
Vitaminer och mineraler
Granatäpplen innehåller en del C-vitamin och kalium och inte särskilt mycket av övriga vitaminer och mineraler:
| Näringsämne | Per 100 g |
| B1-vitamin | 0,030 mg |
| B2-vitamin | 0,063 mg |
| B3-vitamin | 0,300 mg |
| B5-vitamin | 0,596 mg |
| B6-vitamin | 0,105 mg |
| Folsyra | 6 μg |
| C-vitamin | 6,1 mg |
| Kalcium | 3 mg |
| Kalium | 259 mg |
| Järn | 0,30 mg |
| Magnesium | 3 mg |
| Zink | 0,12 mg |
Mer nyttigt med granatäpplen
En del forskning pekar på att granatäpplen, liksom många andra frukter och bär, kan förebygga hjärt-och kärlsjukdomar. Studier pekar på att granatäpplen kan motverka högt blodtryck och minska inlagring av plack i blodkärlen.
I en liten studie visade sig ett extrakt gjort av granatäpplen vara lite bättre än det antiseptiska medlet klorhexidin mot plack (beläggning) på tänderna.
Grenadin kommer från granatäpplen
Grenadin är en sirap gjord av juicen från granatäpplen som används för smaksättning bl.a. i cocktailes. I drinkar ger grenadin smak och färg. Även många alkoholfria drinkar finns och en enkel är lite grenadin i kallt vatten med is.
Namnet kommer från franskas grenade som betyder granatäpple.
